Akademimöte i Linköping

Dag 1

Mötets första dag, som hölls på Campus Universitetssjukhuset, inleddes med presentation av en ny medarbetare på sekretariatet – Helena Bornholm. Helena kommer att ansvara för att tillsammans med ledamöterna utveckla den utåtriktade verksamheten, med särskilt fokus mot barn och unga. Ledamöterna fick också korta lägesrapporter från några aktuella projekt. Bland annat SUA:s rapport om hur svenska forskares deltagande och framgångar i det europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC), kan stärkas. Rapporten lanseras inom kort. Akademin fick också höra om besöket i Sydafrika där ordförande, vice ordförande och vd deltog. Akademin delade sedan upp sig i beredningsgrupperna för forskningspolitik, internationella frågor och utåtriktad verksamhet och diskuterade som vanligt aktuella frågor och planerade nya projekt. Akademin diskuterade även gemensamma ställningstaganden och resultatet av det visionsarbete som pågått under året.

Intellektuellas roll i vår samtid

Akademin fick illustert besök av Susanna Alakoski Söderlund - författare och gästprofessor vid Linköpings universitet, Ola Larsmo - författare, kulturjournalist och samhällsdebattör samt Ericka Johnson - SUA-alumn och professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet. De inledde med varsin reflektion på temat “intellektuellas roll i vår samtid”, varpå en engagerad diskussion tillsammans med akademins ledamöter tog vid. Vilken roll bör demokratins röstbärare – journalister, författare, kulturarbetare och inte minst forskare - ta i samhällsdebatten? Vilket ansvar har de att synas och höras och på vilket sätt?

Ericka Johnson menade att forskare bör motverka såväl som samverka med det omgivande samhället och kunna vara “det intellektuella gruset i skon”.

Ola Larsmo, som mellan 2009 och 2017 var ordförande i svenska PEN och numera sitter i styrelsen för PEN International, påminde om det stora antal författare och journalister som genom decennierna utsatts för hot och förföljelser, eller till och med fängslats eller mördats, på grund av den kunskap eller de åsikter de förmedlat. Den historiska tillbakablicken blev en tydlig påminnelse om vikten av att värna det fria ordet. På frågan om vilka likheter och skillnader han ser mellan forskare och författare menade Ola att skrivande också är en sorts forskning; det handlar i båda fallen om att göra iakttaganden och att ”använda språkets makt”.

Susanna Alakoski Söderlund argumenterade för allas plikt att vittna då man vet något som andra inte vet, att sticka ut hakan i den offentliga debatten och att företräda de som inte har en egen röst eller plattform. ”Om ni inte vill provocera får ni väl hålla på med feelgood-forskning”, sade hon med glimten i ögat för att i nästa andetag lyfta tre viktiga frågor som hon tycker att varje ledamot bör ställa sig: Varför forskar jag? Hur och på vilka plattformar kan jag göra skillnad? Och slutligen, vad mäktar jag med i betydelsen att behöva hantera eventuell kritik eller till och med hot? Med det konkreta rådet avslutades programpunkten.

Vetenskapliga presentationer

Efter en intensiv konferensdag var det dags för tre av ledamöterna att presentera sin forskning. Möjligheten att under otvungna former få ta del av vad akademikollegorna forskar om och delta i tvärvetenskapliga diskussioner, har blivit ett mycket uppskattat inslag på akademimötena.

Pontus Nordenfelt, docent i infektionsbiologi vid Lunds universitet, berättade om vad som händer när en bakterie binder till en människocell. Hans forskargrupp använder avancerad videomikroskopi för att studera dessa processer. Forskarna hoppas att kunskaperna på sikt kan bidra till nya typer av infektionsbehandlingar.

”Döden börjar i tarmen”. Tove Fall, professor i epidemiologi vid Uppsala universitet, inledde med att citera Nobelpristagaren i medicin eller fysiologi Elie Metchinkoff (1845-1916). Målet med hennes forskning är att identifiera nya riskmarkörer och orsaker till diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Hon studerar också vilken koppling tarmfloran har till livsstilssjukdom.

Sist ut att presentera var Philippe Tassin, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola. Ljus och elektromagnetiska vågor har avgörande betydelse för till exempel internet, mobiler och tv-skärmar. Men den tekniska utvecklingen begränsas av egenskaperna hos naturliga optiska material. Philippe och hans kollegor utformar konstgjorda material med egenskaper som gör det möjligt att manipulera elektromagnetiska vågor.

Dag 2

Dag två samlades akademin på Campus Valla, som är universitetets äldsta och största campus. Mötet inleddes med en diskussion om innehåll och ståndpunkter i SUA:s inspel till forskningspropositionen.

Visionsarbete och styrning

Akademin hade äran att gästas av rektor Jan-Ingvar Jönsson och vicerektor för forskning, Matts Karlsson. Jan-Ingvar berättade inspirerande om universitetets vision och det förändringsarbete han drivit sedan han tillträdde som rektor 2020. Att få devisen ”Med mod att tänka fritt och göra nytt” att bli en naturlig del av universitetets själ och inte bara en pappersprodukt har inte varit en lätt resa, förklarade han. Jan-Ingvar tryckte på vikten av ett akademiskt ledarskap grundat i huvuduppgiften forskning och utbildning och att förvaltning och styrdokument ska syfta till att underlätta och stödja kärnverksamheten.

Samverkan akademi och näringsliv

Efter lunch anlände tre nya gäster och temat var då samverkan mellan akademi och näringsliv. Vad är bra samverkan och hur når man dit? Vilka är utmaningarna? Och hur ser möjligheterna ut för forskare att röra sig mellan lärosäte och företag?

Magnus Klofsten, professor och avdelningschef för institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet, har medverkat i starten av över 500 företag och delade med sig av sina erfarenheter av entreprenörskap och verksamhetsutveckling.

Per-Olof Marklund, director och head of technology and innovation inom affärsområdet Aeronautics vid Saab i Linköping, berättade om hur samarbetet med universitetet fungerar och vilka faktorer som bidrar till en bra samverkan.

Claes Lundström, adjungerad professor vid institutionen för teknik och naturvetenskap, bedriver sin forskning på Center for Medical Image Science and Visualization (CMIV). Parallellt är han forskningschef på Sectra AB - ett medicintekniskt företag framsprunget ur forskning vid Linköpings universitet. Claes har erfarenhet från en lång rad samarbetsprojekt mellan akademi, sjukvård och industri och många av hans akademiska bidrag har omsatts i kommersiella produkter och samhällsnytta.

Efter presentationerna diskuterade akademin och gästerna vad som gör samverkan framgångsrikt - en diskussion som mynnade ut i att framgång bygger på ömsesidig förståelse för varandras verksamheter. En central nyckel till framgång handlar om att satsa på människor och att långsiktigt bygga samarbeten och förtroende.

Beslutspunkter

Akademin valde också ny akademiledning för verksamhetsåret 2023/2024 samt nya ledamöter vilka offentliggörs på årsdagen den 27 maj.