Akademin kritisk i sitt remissvar till innovationsutredningens förslag

2021-04-30

Sveriges unga akademi har lämnat remissvar angående utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta. Akademin är positiv till utredningens ambition, men tyvärr missar utredningens förslag målet och riskerar få direkt motsatt effekt. Akademin avstryker att utredningens förslag genomförs.

Läs remissvaret här
Innovation som drivkraft – från forskning till nytta SOU 2020:59 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Att verka för att kunskap ska komma till nytta i samhället är en självklar del i högre utbildning och forskning. Men vi ser stora risker med utredningens förslag som – om de genomförs – paradoxalt nog innebär en överhängande risk att Sverige på sikt kommer att få färre och mindre banbrytande innovationer, säger Ronnie Berntsson, forskningspolitisk talesperson i Sveriges unga akademi.

Tre allvarliga problem

1. Utredningens direktiv, och följaktligen dess förslag, utgår från uppfattningen att svenska lärosäten brister i sitt bidrag till nyttiggörande och att innovationsstödet vid lärosätena behöver utvecklas för att stärka innovationskraften i Sverige. Vidare hävdas att svensk akademisk forskning i alltför låg grad leder till resultat som går att kommersialisera och att Sverige tappar i internationell jämförelse. Denna premiss saknar dock stöd i tillgängliga data. Forskning visar tvärtom att svensk akademi i internationell jämförelse söker många patent i förhållande till antalet patent totalt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och att Sveriges patentering av universitetsforskning i förhållande till FoU-satsningar är stark Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Sveriges unga akademi anser det problematiskt att utredningen och dess förslag bygger på förenklade och i många fall helt felaktiga premisser.
   
   
2. De förslag som lämnas i utredningen är inte evidensbaserade. Med det menar vi att det saknas belägg för att förslagen, om de genomförs, kommer att leda till att mer svensk högskoleforskning nyttiggörs. Utredningen har inte beaktat den stora kunskapsbas som finns både internationellt och nationellt vid t.ex. institutioner för forskningspolitik och innovationsekonomi, vilket borde nyttjats som kunskapsbas för att identifiera flaskhalsar och möjligheter till att förbättra nyttiggörande. Många tidigare utredningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och analyser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om innovationer och nyttiggörande i det svenska högskoleväsendet lämnas helt därhän.
   
   
3. Utredningen likställer i mångt och mycket nyttiggörande med kommersialisering och patenterbara innovationer. Utredningen antar initialt en holistisk syn på nyttiggörande där “utgångspunkten är en breddad definition av nyttiggörande där högskolorna ska verka för att andra kunskaper än forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta.” Men i skarp kontrast till utredningens uttalade ambition om en breddad definition av nyttiggörande handlar utredningens förslag därefter så gott som uteslutande om nyttiggörande i form av innovation och kommersialisering, främst vad gäller tekniska innovationer.[1]

[1] Av utredningens 50 förslag handlar 31 om holdingbolag och innovationskontor, fem om immaterialrätt, två om entreprenörskap och ett om medel för kommersialisering.