BUL-webbinarium Zoom

Attraktiva karriärvägar tema för webbinarium med SUA och SULF

2021-02-12

Karriärvägar är och förblir en hjärtefråga för Sveriges unga akademi. Det var också tema för SUA och SULF:s webbinarium. Med avstamp i BUL-rapporten diskuterade representanter från politiken och sektorn karriärvägar för yngre forskare. Varför ser det så olika ut? Hur kan vi bli bättre på att använda biträdande lektorat och påskynda införandet av ett nationellt karriärsystem?

Med sikte på att göra forskarkarriären mer attraktiv och skapa tydligare karriärvägar, infördes meriteringstjänsten biträdande lektorat (BUL) i samband med forskningspropositionen 2016. Nu har drygt fyra år gått och frågan är – hur har det gått? SUA genomförde en omfattande kartläggning av hur och i vilken omfattning biträdande lektorat har införts. Resultaten presenteras i BUL-rapporten. Pontus Nordenfelt, forskningspolitisk talesperson för SUA och projektledare för rapporten inledde webbinariet med att presentera de huvudsakliga resultaten och slutsatserna.

Se webbinariet i efterhand.

BUL-rapporten visar att majoriteten av fakulteterna ser mycket positivt på den nya tjänsten, men också att arbetet med att utforma karriärvägar varierar stort. På vissa ställen används BUL i stor utsträckning, men på andra inte alls. Implementeringen är ojämn, både mellan lärosäten och ämnesområden.

Ett av de tydligaste resultaten är att många fakulteter anser att tidsgränsen på 5 år för att söka BUL efter disputation är för kort. Den upplevs otillräcklig för att kandidater ska hinna meritera sig på ett adekvat sätt och det hämmar tydligt mobilitet och internationell rekrytering. berättade Pontus.

SULF:s chefsutredare Karin Åmossa, höll inte med om att tidsgränsen är för kort, men påpekade att biträdande lektorat är en viktig del i ett akademiskt karriärsystem. Hon reflekterade också över hur olika förutsättningarna är för den som får ett biträdande lektorat. För vissa fungerar det som det var tänkt. För andra verkar det vara ytterligare en osäker anställning, där man själv förväntas dra in pengar till sin egen lön, både före och efter en eventuell befordran.

Givet att fördelningen mellan basanslag och externa medel inte tycks ändras inom en överskådlig framtid, något som SULF visat i en ny sammanställninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, så vilar ansvaret tungt på lärosätena att få ordning på karriärvägarna så att de som är bäst lämpade ska vilja göra en karriär i akademin, berättade Karin.

Ordförande för SUHF och rektor för Stockholms universitet, Astrid Söderbergh Widding, instämde i att rekrytering av yngre forskare är ett avgörande instrument för att öka kvaliteten i svensk forskning. Hon höll också med om att en förlängning av tidsgränsen från 5 till 7 år vore önskvärt inte minst för att det svenska karriärsystemet ska vara internationellt konkurrenskraftigt. Många lärosäten rekryterar mindre starkt idag, jämfört med innan reformen. Astrid poängterade också att befordringssteget är mycket viktigt.

Kriterierna ska vara transparenta, högt ställda och kvalitetsdrivande. Det har positiva effekter, inte bara på forskningen, utan också på den högre utbildningen, sa Astrid.

Pia Steensland, riksdagsledamot och talesperson för forskning och högre utbildning för KD, inledde med att reflektera över sin egen bakgrund som forskare och osäkerheten hon upplevde i det akademiska karriärsystemet. Hon underströk att BUL är ett viktigt steg för att komma tillrätta med detta. Pia berättade att KD motionerar för förlängning av tidsgränsen från 5 till 7 år, och möjligheten till kombinationstjänster, inte bara för kliniker utan också för andra yrkesgrupper som till exempel gymnasielärare. KD är positiva till höjda basanslag, men vill gärna se att en del öronmärks för anställningar av unga forskare.

Gunilla Svantorp, riksdagsledamot (S) och ordförande i utbildningsutskottet, påminde om att syftet och själva tanken med införandet av BUL var tydligare anställningar och karriärvägar, inte minst för yngre forskare. I forskningspropositionen poängterar regeringen att det är viktigt att lärosätena nu använder dessa tjänster. Men de ser också att det ser mycket olika ut vid olika lärosäten och avser därför att sätta lärosätesspecifika mål för biträdande lektorat. Hon poängterade också att det är viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Avslutningsvis kunde Johan Lindell, chef för forskningspolitiska avdelningen på VR, som modererade samtalet konstatera att trots att vi kan tycka lite olika om detaljerna, så finns en övervägande samsyn kring BUL. BUL är positivt för karriärsystemet och tillsammans kan vi försöka göra det ännu bättre.

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk