Illustration av årets fysikpris: Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien. Klicka för att zooma.

5 frågor till Josefin Larsson om Nobelpriset i fysik


Roger Penrose, Reinhard Genzel, och Andrea Ghez tilldelas på Nobelpriset i fysik 2020. Ledamot Josefin Larsson, docent i astronomi vid Kungliga Tekniska högskolan, svarar på 5 frågor om årets pris som handlar om svarta hål.

Josefin Larsson Foto: Erik Thor/SUA

Foto: Erik Thor/SUA

Nobelpriset i fysik 2020 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

1. Relaterar ditt fält till årets pris?

– Det gör det absolut. Min forskning handlar både om exploderande stjärnor, som kan producera ”små” svarta hål, och om supermassiva svarta hål som håller på att svälja stora mängder materia.

2. Vad tycker du om priskommitténs val?

– Det var jätteroligt att se priset gå till svarta hål. Priset är också ett bra exempel på hur teoretiska modeller och observationer komplimenterar varandra inom astronomi.

3. Är det något tidigare pris som du tycker är extra intressant och varför?

– Det var kul att priset gick till gravitationsvågor år 2017. Detta är också i högsta grad kopplat till svarta hål eftersom två svarta hål som slås ihop ger upphov till starka gravitationsvågor.

4. Är det någon författare du tycker är värdig ett Nobelpris som ännu inte fått det?

Om vi fortsätter på spåret svarta hål skulle det vara roligt med ett pris som relaterar till Event Horizon Telescope, som tog den första ”bilden” på ett svart hål nyligen.

5. Vad har årets pris för betydelse?

­– Det visar på att det nu finns extremt starka bevis för att svarta hål existerar i universum. Under ett antal decennier har vi gått från att detta varit ifrågasatt till att vi vet att det finns mängder av svarta hål med olika massor. Idag har vi dessutom många olika tekniker tillgängliga för att kunna observera dem.

Tack Josefin!

Fysikpristagare: Andrea Ghez och Reinhardt Genzel delar ena halvan av årets pris. Foto: Jan Nordén/Kungl. Vetenskapsakademien. Klicka för att zooma. 

Prismotivering

Roger Penrose får ena hälften ”för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin”. Reinhard Genzel och Andrea Ghez tilldelas prisets andra hälft gemensamt för ”för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”.

5 frågor till Sofia Lodén om Nobelpriset i litteratur

5 frågor till Hanne Fjelde om Nobels fredspris

Sveriges unga akademi
Lilla Frescativägen 4A
SE 114 18 Stockholm