Nordic Baltic meeting Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Från höger Sanna Koskiniemi, Stefan Engblom (delvis skymd), Steffi Burchardt, Pirita Frigren, Maria Tenje och Sebastian Westenhoff, under det nordisk-baltiska mötet där arbetet med uttalandet för jämställdhet i akademin påbörjades. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Debatt, Unga forskare: Stärkt jämställdhet ett måste

2019-08-12

Trots ansatser för att rekrytera och behålla fler kvinnor inom den högre utbildningen kvarstår problemet med stora könsskillnader, skriver företrädare för Sveriges unga akademi på Svenska Dagbladet debatt.

Läs debattartikeln på svd.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Jämställdhet i högskolesektorn är avgörande för att få fram den vetenskap vi behöver för att tackla dagens och morgondagens utmaningar. Sverige och övriga Norden har nått långt, men centrala utmaningar återstår. Därför lanserar Sveriges unga akademi tillsammans med de unga akademierna i Danmark, Finland, Norge, Estland, Lettland och Litauen i dag ett gemensamt programförslag för att stärka jämställdheten i akademin.

Kvinnors möjlighet till akademiska studier och till en karriär som forskare har utvecklats mycket, men många viktiga steg återstår till en jämställd akademi. Det är knappt 150 år sedan den första kvinnliga studenten släpptes in på ett universitet i Sverige (Betty Pettersson vid Uppsala universitet, efter kunglig dispens). Ett decennium senare disputerade den första kvinnliga doktoranden i Sverige, men fick sedan lämna akademin då kvinnor inte fick anställning vid lärosäten. Först 1937 fick Sverige sin första kvinnliga professor.

I dag utgör kvinnor majoriteten av alla studenter vid universiteten. I Sverige liksom i övriga Norden är kvinnor också väl representerade på doktorand- och postdoknivå, men fortfarande underrepresenterade på de högre akademiska positionerna. I Sverige var andelen kvinnor bland professorerna 29 procent 2018.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Trots ansatser för att rekrytera och behålla fler kvinnor inom akademin kvarstår problemet med stora könsskillnader.

Mångfald i forskargrupper förbättrar arbetsklimatetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster samt ofta även forskargruppens kreativitetlänk till annan webbplats och sannolikheten att forskningen når stort genomslag.länk till annan webbplats Vi måste kunna attrahera de bästa hjärnorna – inte bara de bästa hjärnorna från halva befolkningen. Det är både en rättvisefråga och en kvalitetsfråga för den forskning vi behöver och vill ha. Forskningen förväntas leverera kunskap och lösningar på en rad stora problem och därför behöver akademin göra upp med förlegade strukturer som missgynnar män eller kvinnor. Det kommer att gynna oss som forskare, våra lärosäten, och samhället i stort.

Tidigare försök att förbättra jämställdheten inom akademin har bland annat kritiserats för att sakna långsiktighet. Det räcker inte med kortsiktiga punktinsatser, utan vad som behövs är strukturella förändringar kring hur vi arbetar, rekryterar och värderar varandra inom akademin. Dessa strukturella insatser bör samtidigt ta hänsyn till att olika discipliner och lärosäten kan behöva olika verktyg, och uppmärksamma att kvinnligt och manligt samverkar med andra aspekter såsom socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Det har även saknats systematisk uppföljning och utvärdering av lokala insatser på jämställdhetsområdet, trots att framgångsrikt jämställdhetsarbete är beroendelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av prioriteringar på lärosätes-, fakultets- och institutionsnivå.

I programförslaget som vi har utvecklat med de andra unga akademierna i Norden och Baltikum presenterar vi en rad handfasta åtgärdsförslag som behandlar forskarvärldens olika delar: rekrytering och karriärvägar, forskningsfinansiering, ledarskap, arbetsmiljö, mobilitet, akademisk publicering och konferenser.

En förutsättning för att uppnå en jämställd akademi är att tillsättning av akademiska tjänster är jämlik och jämställd. Mångfald av sökande är centralt. Avdelnings- och institutionschefer bör ges bättre verktyg och incitament för att säkerställa att alla tjänster utlyses på ett sådant sätt att lärosätet får sökande av olika kön från olika lärosäten inom såväl som utanför Sverige. Vi föreslår vidare att rektorer kvalitetsgranskar förfarandet för tillsättning av universitetslärare för att undvika kriterier som upprätthåller ojämställdhet och missgynnar externa sökande, män eller kvinnor. Det är viktigt att såväl rekryterings- som befordringskriterier är transparenta, där på förhand uppställda kriterier för befordran från biträdande lektor till lektor utgör ett gott exempel. Jämställdhet är en grundläggande del av en god arbetsmiljö och ledarskap en nyckelfaktor för att nå de förbättringar som krävs. Lärosäten bör därför erbjuda stöd och ekonomiska incitament till avdelnings- och institutionschefer i deras jämställdhetsarbete. Ett färskt exempel som diskuterats i medialänk till annan webbplats är Chalmers tekniska högskola som i en stor satsning låter institutioner komma med konkreta planer för att förbättra jämställdheten, och fördelar medel till förslag som är i linje med lärosätets övergripande jämställdhetsmål.

För att underlätta för forskare att verka vid olika lärosäten genom forskningsmobilitet – ett vanligt kriterium för utvärdering och viktigt för kompetensutveckling i en global forskningsvärld – bör forskningsfinansiärer finansiera eventuella kostnader för barnomsorg och medföljande, då sådana kostnader ofta rapporterats som hinder för mobilitet bland nordiska forskare generellt och kvinnor i synnerhet.

Sist men inte minst har forskare och forskningsledare själva ett stort ansvar för att åstadkomma en mer jämställd akademi. Lejonparten av studenterna i många ämnen på högskolan är i dag kvinnor, men om det saknas förebilder bland lärarna och om högskolor upprätthåller ojämlika och ojämställda kulturer kommer färre av dessa studenter att söka sig till forskningen.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Redaktörer och granskare i akademiska tidskrifter och bedömare av forskningsansökningar bör aktivt eftersträva att undvika implicita ”bias” som kan förekomma.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Inbjudan som huvudtalare vid konferenser sker ofta bland arrangörernas egna professionella nätverk. Här behöver aktiva steg tas för att identifiera experter utanför det egna nätverket för att reflektera den mångfald som faktiskt ofta finns bland yngre forskare, men som inte alltid återspeglas i talarlistan.

Vi uppmanar universitetslärare, lärosäten, forskningsfinansiärer och politiker att ta vara på och agera på våra förslag. En förbättrad kultur och nya perspektiv inom akademin kommer att gynna kunskapsutvecklingen, till gagn för samhället som helhet.

För Sveriges unga akademi:

Magnus Jonsson
ordförande
Mia Liinason
ledamot
Maria Tenje
avgående ordförande
Karl Wennberg
ledamot
Sebastian Westenhoff
forskningspolitisk talesperson

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk