Vetenskaplig salong Foto: Sveriges unga akademi

Tove Fall hälsar välkomna, till vänster talare Magnus Ranstorp och till höger inbjuden talare Åsa Wikforss. Foto: Sveriges unga akademi

Salong om att stå upp för ett vetenskapligt perspektiv i debatten

2019-05-03

Den 2 maj var det åter dags för vetenskaplig salong hemma hos Nina Rehnqvist. Temat handlade om att stå upp för vetenskapen. Vad betyder det? Vem står upp för vetenskap och fakta idag och kan det ha ett pris? Tre forskare delade sina erfarenheter och samtalade med salongens gäster.

– Våra inbjudna talare belyste ämnet utifrån personliga erfarenheter och hade olika infallsvinklar. En röd tråd för mig var att den mediala rapporteringen gärna letar politiska perspektiv inom respektive forskningsfråga, när vi kanske borde leta vetenskapliga perspektiv inom politiska frågor istället. I annat fall har vi ju helt tappat tilltron till den vetenskaplig metodiken! säger ledamot Stefan Engblom, en av salongens initiativtagare.

I media händer det att beskrivningen ”kontroversiell” används om enskilda forskare eller forskningsresultat, inte sällan i förringande mening. Att ord som faktaresistens och alternativa fakta etablerats kan peka på att dagens kommunikationssamhälle har ett större behov än tidigare av att tydligare stå upp för vetenskap och fakta. Vilka problem kring dessa gränslinjer finns idag i Sverige och vilka intressekonflikter uppstår?

Vetenskaplig salong Foto: Sveriges unga akademi

Sveriges unga akademis ledamöter Aryo Makko, Stefan Engblom och Tove Fall öppnar salongen, inbjudna talare Magnus Ranstorp och Joakim Ruist till höger. Foto: Sveriges unga akademi

Akademins ledamöter Stefan Engblomöppnas i nytt fönster, docent i beräkningsvetenskap och Tove Fallöppnas i nytt fönster, professor i epidemiologi, Uppsala universitet samt Aryo Makkoöppnas i nytt fönster, docent i historia vid Stockholms universitet, som tagit initiativ till salongen välkomnade gäster och öppnade programmet tillsammans med Nina Rehnqvist. Talarna inledde med varsin reflektion.

Magnuns Ranstorp, docent och forskningsledare för Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, medverkar ofta i medier som expert. I salongen underströk han vikten av att forskare vågar göra just det och att använda sig av strategier som fungerar. Att vara förberedd och begriplig till exempel. Magnus Ranstorp använder Twitter eftersom han där enkelt når många personer som är viktiga för hans fält på ett okomplicerat och rakt sätt, men han tar inte dispyter i det korta formatet. Han upplevde vid ett tillfälle ett kraftigt mediedrev. En rapport som var ett myndighetsuppdrag utanför forskningen fick stark vetenskaplig kritik från forskare inom angränsande fält vilket fick fäste i medierna, trots att rapporten i Ranstorps mening egentligen inte var kontroversiell.

Vetenskaplig salong Foto: Sveriges unga akademi

Salongsdeltagare med värd Nina Rehnqvist till höger vid fönstret. Foto: Sveriges unga akademi

Joakim Ruist, universitetslektor vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, berättade om ett tillfälle då han presenterade en studie om flyktinginvandringens offentligfinansiella kostnader som väckte starka reaktioner. Joakim Ruists upplevde att det var mycket svårt att nå fram med kunskap och ett nyanserat samtal och menade att medier enögt strävade mot konflikt. Olika sammanhang – forskningens modus operandi, en debatt som polariserat fast och medielogiken – krockade ordentligt. Ruist fortsätter att delta i det offentliga samtalet och menar att vi måste våga belysa alla resultat som utgör delar av komplexa frågor, annars kommer vi inte framåt.

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, som tidigt undersökte det omdiskuterade fenomenet fakta- och kunskapsresistens med boken Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender, diskuterade hur vi tenderar att stå fast vid åsikter om de knyter oss till en grupp vi vill tillhöra. Inte bara faktaresultat, utan också den vetenskapliga metoden, hur forskning går till, behöver vi berätta mer om underströk hon. Åsa Wikforss föreslog att vi ska undvika att stapla ytterligare argument utan istället försöka lugna ner situationen om någon har en mycket bestämd uppfattning i en fråga trots att den saknar stöd, så inte polariseringen fortskrider. Åsa Wikforss medverkar regelbundet i offentligheten till exempel som expert kring frågor om kunskapsresistens, och får ibland starka reaktioner i sin mejlskörd vilket är en annan sida av att stå upp för det vetenskapliga perspektivet.

Efter de tre talarnas reflektioner tog de plats i varsin ”minisalong” runt om i Nina Rehnqvists för ändamålet så lämpade bostad och samtalen fortsatte i mindre grupper över en bit mat.

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk