Forskare Lisen Schultz, vice-forskningschef på Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet och ledamot i svenska Unescorådet. Foto: Sveriges unga akademi

SULF och Sveriges unga akademi med ny forskningspolitisk seminarieserie

2019-02-05

Tillsammans med SULF arrangerar Sveriges unga akademi en seminarieserie om forskningspolitiska frågor. Första tillfället den 5 februari handlade om forskningens roll för en hållbar utveckling och de globala målen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. som FN:s 193 länder arbetat fram. Hur kan vi förhålla oss till dem? Behöver vi ens förhålla oss?

Inbjudna forskaren Lisen Schultz, vice-forskningschef på Stockholm Resilience Centre (SRC) vid Stockholms universitet och ledamot i svenska Unescorådet, berättade om sin forskning som handlar biosfärsområden; naturvård och hållbar utveckling på ett nytt sätt. Människor ska kunna bo och utvecklas i dessa områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och praktik där.

Människan har ruskat om sin hemplanet ordentligt förklarade Lisen Schultz, särskilt de senaste drygt femtio åren då vad som kallas Den stora accelerationen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. skett. Inom tvärvetenskapliga miljöforskningsfält observerar man och analyserar vad det kan innebära för oss. Lisen Schultz redogjorde för konceptet Planetära gränser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.; för de globala biofysiska systemen. Forskarna har försökt identifiera gränsvärden vi behöver hålla oss inom för att kunna fortsätta leva och utvecklas. Tre av dessa nio har överträtts: koldioxidutsläpp, utsläpp av kväve och fosfor till biosfären och massutrotning av arter. Hon berättade också om begreppet Doughnut Economics Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. där en mänsklig, ekonomisk och social dimension adderas till modellen för planetära gränsvärden.

De globala hållbarhetsmålen och forskningen

Schultz förklarade att forskningens roll har avgörande betydelse för de globala målen, för diagnostik, att identifiera, uttolka och följa upp målen; för lösningar – tekniska och sociala innovationer, konsekvensanalys; samt som unik samhällsinstitution och plattform för dialog, och som drivkraft för högre utbildning och demokrati.

Varför engagera sig i hållbar utveckling som forskare?

Agenda 2030, som indikerar den deadline då målen ska ha uppfyllts, angår oss alla, påminde Lisen Schultz. Det är också utvecklande för forskningen hävdade hon – med nya frågor, metoder, insikter och samarbeten. Flera mål arbetar många redan med, som utbildning, jämställdhet, trygga arbetsvillkor och internationellt samarbete. Det finns förstås också problem med målen, några av dem kan till och med motverka varandra, och alla länder i FN är inte demokratier. Många forskningsfinansiärer efterfrågar en tydlig koppling till agenda 2030, även om de flesta är överens om att forskningen inte ska styras utifrån. Men god kunskap om målen börjar kanske ses som en hygienfaktor. Målen kan också betraktas som ett nytt raster genom vilket man kan betrakta sina forskningsfrågor, och i allra bästa fall nå genombrott som också för oss närmare målen.

Om seminarieserien

Det övergripande syftet med seminarieserien är kompetensutveckling och kunskapsbyggande, men också att erbjuda en arena för nätverkande. Seminarieserien riktar sig till dig som på olika sätt arbetar med frågor som rör forskning och högre utbildning, som vill lära dig mer om hur systemet för forskning och högre utbildning fungerar och som intresserar dig för forskningspolitik och samhällsfrågor som på olika sätt rör forskningssystemet. Nästa tillfälle i serien är den 12 mars och handlar om Universitet vs Forskningsinstitut. Vad är egentligen skillnaden mellan universitet/högskola och forskningsinstitut? Vad är forskningsinstitutens roll i det svenska forskningssystemet? Föreläsare: Pia Sandvik, VD RISE