Martin Leijnse Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

5 frågor till Martin Leijnse om Nobelpriset i fysik 2018

2018-10-02

Martin Leijnse, docent i fysik vid Lunds universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, svarar på 5 frågor om Nobelpriset i fysik. Årets pris belönar med ena hälften Arthur Ashkin, Bell Laboratories, Holmdel, USA ”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik”, och med andra hälften gemensamt till Gérard Mourou, École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike och University of Michigan, Ann Arbor, USA och Donna Strickland, University of Waterloo, Kanada ”för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser”.

Offentliggörandet på Kungl. Vetenskapsakademien.

Relaterar ditt fält till årets pris?

Nej, inte direkt. Årets pris gavs för uppfinningar inom laserfysik. Min forskning handlar om hur vi kan utnyttja kvantmekanikens lagar för att skapa nanokomponenter med nya egenskaper, till exempel för att bygga en så kallad kvantdator. En gemensam nämnare är kvantfysiken som ligger till grund även för lasern.

Vad tycker du om priskommitténs val?

Det var svårt att tippa årets pris, till skillnad från förra året då det fanns en klar favorit. Men det verkar vara ett bra och genomtänkt val. Sedan är det ju väldigt kul att en kvinna fått priset. Egentligen borde det inte behöva vara en så stor nyhet att en av årets tre pristagare är kvinna, men det är den tredje kvinna någonsin som får fysikpriset och den första på 55 år, så här är ett stort “Äntligen!” verkligen på sin plats!

Är det något tidigare pris som du tycker är extra intressant och varför?

Jag tycker personligen väldigt mycket om 2016 års prislänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för forskning inom topologiska material, dels eftersom det ligger väldigt nära några av mina egna forskningsprojekt och dels eftersom det handlar om fantastiskt spännande fysik och matematik. Jag är även svag för 2012 års prislänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för experimentella metoder för att manipulera enskilda kvantsystem. En annan favorit är 1972 års prislänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för den teoretiska beskrivningen av supraledning; att vissa material vid mycket låga temperaturer kan leda elektrisk ström utan motstånd hade man känt till i ett halvt sekel innan man äntligen förstod varför. Går man ännu längre tillbaks i tiden finns det flera pris relaterade till utvecklingen av kvantmekaniken under första delen av 1900-talet som lagt grunden till mycket av den moderna fysiken.

Är det någon du tycker förtjänar/skulle ha fått ett Nobelpris som inte fått det?

Det finns väldigt många fantastiska upptäckter inom fysik, men jag varken kan eller vill framhäva någon enskild upptäckt eller person som förtjänar ett Nobelpris mer än andra.

Vad har årets pris för betydelse?

Fysikpriset brukar ges omväxlande till verklig grundforskning som ändrar vårt sätt att se världen, omväxlande till upptäcker med mer praktiska användningsområden. Årets pris hör till den senare kategorin. Halva priset ges för utvecklingen av den optiska pincetten, alltså metoden att använda fokuserat laserljus för att fånga och manipulera små objekt. Detta har fått stor betydelse för forskning inom biofysik, där man till exempel kan fånga och studera enskilda bakterier eller dra isär och studera kedjor av DNA. Den andra halvan av priset ges för utvecklingen av en teknik för att skapa oerhört korta och intensiva laserpulser, med användningsområden inom exempelvis synkorrigerande ögonoperationer.

Mer information

Nobelpriset i fysik 2018länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Populärvetenskaplig information om Nobelpriset i fysik 2018länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram