Vetenskaplig salong

Salongens värdar: ledamot Stefan Engblom hälsar välkommen, till höger om honom sitter Nina Rhenqvist och till vänster akademins Sanna Koskiniemi. Foto: Sveriges unga akademi

Antibiotikaresistens tema för hemma-hos salong

2018-01-25

I januari arrangerade Sveriges unga akademi vetenskaplig salong om en av vårt tids största utmaningar, antibiotikaresistens. De inbjudna talarna Otto Cars, Helle Ericsson Unnerstad och Peter Sørgard Jørgensen inledde salongen med perspektiv från medicin, veterinärområdet samt global hälso- och hållbarhetsforskning.

SVT Forskarens råd: Så här skyddar du dig mot resistenta bakterier, Sanna Koskiniemi ger sina bästa tipslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

SVT Ny antibiotika kan hittas i jorden: Sanna Koskiniemi kommenterarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Akademins ledamöter Stefan Engblom och Sanna Koskiniemi tog initiativ till salongen. Effektiviteten av antibiotikabehandling utmanas allvarligt av spridningen av antibiotikaresistens. Problemet är identifierat som en av vår tids största utmaningar, och problemet måste angripas på bred front. Stora ansträngningar görs för att begränsa spridningen; för att ta fram alternativa behandlingar; och för att öka medvetenheten om problematiken. Idén med salongen var att belysa hur läget ser ut idag, vad som görs och vilka de svåraste utmaningarna är. Salongen arrangerades hemma hos Nina Rehnqvist (hjärtspecialist, f.d. ÖD. SoS, f.d. ordf. SBU).

Otto Cars, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, som under lång tid arbetat med frågan efterlyste storskaliga kraftsamlingar, liknande IPCC. Trots problemets magnitud har det länge varit svårt att få genomslag. Att antibiotikaresistens nu identifierats som en nyckelfråga för att uppnå FN:s globala mål för hälsa, var ett steg i rätt riktning och en efterlängtad signal.

Helle Ericsson Unnerstad, veterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt, redogjorde för det betydande arbete som skett i Sverige, som till exempel var först med att förbjuda antibiotika till djur i syfte att öka tillväxt. Att genomföra förändringar på systemnivå inom djurhållning är relativt lätt och skulle göra stor skillnad, men det är svårt att få med producenterna. Risken för den som inför kostsamma preventiva metoder för att minska antibiotikaanvändning, är att inte kunna konkurrera i pris därmed gå under. Helle Ericsson Unnerstad underströk att ett mycket stort antal kontroller genomförs årligen och att hålla nere antibiotikaanvändningen har stor prioritet.

Peter Sørgard Jørgensen, hållbarhetsforskare inom fältet makroekologiska konsekvenser av antropogena globala förändringar vid Global Economic Dynamics and the Biosphere, Kungl. Vetenskapsakademien, anknöt till begreppen planetära gränsvärden och antropocen. Antropocen är en ny geologisk period som definieras av att människan ses som den dominerande kraften på planeten. Forskare arbetar för att hitta de planetära gränsvärden vi bör hålla oss inom för att kunna fortsätta leva och utveckla våra samhällen utan att urholka planetens förmåga att försörja oss. Peter Sørgard Jørgensen menade att hållbarhetsforskningens arbete med planetära gränsvärden och tydliga perspektiv på människan som en del av ekosystemen, i symbios inte minst med bakterier, kunde tillföra mycket. Dagens användning av antibiotika globalt sett forcerar utvecklingen av resistens. – Vi kan inte vinna, vi måste lära oss att förvalta och navigera inom dessa frågor underströk han.

Vetenskaplig salong Foto: Stefan Engblom

Vetenskaplig salong Foto: Stefan Engblom

Gäster på salongen poängterade att samma problem som finns inom djurnäringen återfinns på samhällsnivå där system motverkar bekämpning av antibiotikaresistens, till exempel regler för vård av barn och karensdagar som gör att vi inte håller oss hemma när vi är sjuka och därmed sprider infektioner i större utsträckning.

I tidningen Wiredlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster beskrevs nyligen det nya angreppssätt där forskare letar i jorden efter molekyler som kan hjälpa mot resistenta bakterier. De växande problemen och riskerna med antibiotikaresistens beskrivs också målande:

”Ett problem med antibiotikaresistens är att den för de allra flesta är ett abstrakt fenomen, fortfarande är siffrorna för antalet dödligt drabbade relativt små. Vi är få som förlorat någon nära – ännu så länge (den rubrikskapande meticillin-resistenta Staphylococcus aureus, eller MRSA, dödar 20 000 personer om året i USA, jämfört med de 600 000 som dör i cancer). Det gör att det är svårt att föreställa sig en framtid som mer liknar tiden pre-antibiotika, en era med stafylokocker, streptokocker, tuberkulos, lepra, lunginflammation, kolera, difteri, scharlakans- och barnsängsfeber, dysenteri, tyfus, hjärnhinneinflammation, kallbrand och gonorré. Men så ser framtiden ut.”

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram