Nyhetsarkiv 2017 2016 2015 2014
Pietras, Tenje, Wiberg, Phillipson

För Sveriges unga akademi på GP debatt: ordf. Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universietet, vice ordf. Maria Tenje, docent i mikrosystemteknik vid Lunds universitet och Uppsala universitet, Marie Wiberg, professor i statistik vid Umeå universitet, och Mia Phillipson, professor i fysiologi vid Uppsala universitet. Foto: Annika Moberg, Markus Marcetic, Erik Thor/Sveriges unga akademi

Debattreplik i GP: Rör inte de biträdande lektoraten

2017-07-04

Akademin skriver i en replik i Göteborgsposten till Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer att förslaget att stoppa tidsbegränsade anställningar på högskolor är väl menat, men riskfyllt. Utan rörlighet på arbetsmarknaden mår inte forskningen bra. Läs repliken nedan.

Akademins replik i Göteborgspostenlänk till annan webbplats

Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer i Göteborgsposten: Fler fasta jobb på högskolorna höjer kvalitetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges ingenjörer och Naturvetarna skriver i GP att de kraftigt vill begränsa möjligheten till tidsbegränsade anställningar på lärosätena. Sveriges unga akademi förstår intentionen att driva införandet av fasta anställningar för vissa personalkategorier. Förslaget äventyrar dock kvalitetsgranskningen av de unga forskare som siktar på en akademisk karriär, och i förlängningen hotar förslaget återväxten av forskningsledare vid svenska lärosäten. Vi identifierar tre problem med fackens förslag.

1. Fackens förslag skiljer sig för mycket från internationell praxis. Forskning är en global verksamhet, om Sverige avviker från normen riskerar det svenska forskarsamhället att isoleras. Förslaget leder till att det blir svårare för forskare med erfarenhet från andra länder att få tjänst i Sverige, det främjar inte heller att svenska forskare inhämtar kunskap och erfarenheter internationellt.

2. Om meriteringsanställningarna avskaffas och ersätts med tillsvidareanställning tidigt i forskarkarriären riskerar det att leda till kraftiga inlåsningseffekter där forskare stannar kvar på samma lärosäte under hela sin karriär. En starkt begränsad mobilitet hämmar utbytet mellan olika forskningsmiljöer, vilket i förlängningen leder till sämre forskning.

3. Facken ger intrycket att majoriteten som påbörjar forskarutbildningen förväntas fortsätta till forsknings- och undervisningstjänster inom lärosätet. Syftet med en forskarutbildning är inte att samtliga doktorander ska stanna vid lärosätena. Tvärtom söker sig många till näringslivet och offentlig sektor. Att tolka och analysera information, omsätta forskningsresultat till annan verksamhet och att kunna tillämpa vetenskaplig metodik blir allt viktigare i vårt komplexa samhälle. Forskarutbildningen är en viktig rekryteringsbas för många samhällssektorer.

Det är viktigt att de forskare som de facto erbjuds att stanna kvar på lärosätena ges goda förutsättningar, genom attraktiva tjänster och tillräckliga resurser. Det är därför nödvändigt att göra ett urval av vilka som är mest lämpade att göra en akademisk karriär, och att detta baseras på meriter så att de bästa forskarna som anställs. Sådana kvalitetsgranskningar sker vid tillsättning av meriteringstjänster.

Vi förespråkar att lärosätena använder sig av meriteringsanställningen biträdande universitetslektor. Det är en tidsbegränsad anställningsform med möjlighet, men ej rättighet, att befordras till en tillsvidaretjänst som universitetslektor. Under anställningstiden görs en utvärdering och om forskaren uppnår kvalitetskraven befordras hen. För att biträdande universitetslektoraten ska fungera väl är det viktigt att de utlyses i öppen konkurrens (främjar mobilitet och jämställdhet), att kriterierna för befordran till universitetslektor är tydliga från start och att den biträdande universitetslektorn får adekvat stöd från sitt lärosäte.

Ska Sverige fortsätta vara en framstående forskningsnation får inte ökade krav på anställningstrygghet leda till att kvalitetsgranskningen avskaffas. Rätt implementerad erbjuder meriteringsanställningen en tydlig karriärväg för yngre forskare som siktar på att bli professorer och forskningsledare. Samtidigt säkerställer utvärderingen att de mest lämpade forskarna anställs och lärosätenas resurser därmed används på bästa sätt. I ett system som bygger på kvalitetsgranskning kommer det att finnas personer som inte uppfyller kraven för befordran. De personerna har dock värdefulla kunskaper som kan komma till stor nytta i samhället, till exempel genom att höja kunskapsnivån och innovationsförmågan inom företag, industri, myndigheter, vård, skola och omsorg, vilket vi tror att facken håller med oss om.

För Sveriges unga akademi:

Kristian Pietras, professor, Lunds universitet, ordförande
Maria Tenje, docent, Uppsala universitet och Lunds universitet, vice ordf.
Marie Wiberg, professor, Umeå universitet, forskningspolitisk talesperson
Mia Phillipson, professor, Uppsala universitet, forskningspolitisk talesperson

Sveriges unga akademi
c/o Kungl. Vetenskapsakademien
Box 50005
SE 104 05 Stockholm

+ 46 (0)8 673 95 00
info@sverigesungaakademi.se

Facebook länk
Twitter länk
Instagram